En inredare före sin tid
Inspireras av Karin Larssons färgkombinationer.
Nyfiken på Carl Larssongården efter en presentation på trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar i våras, beslöt Alcros gästbloggare Camilla Julner sig för att göra ett besök på plats. Resan i Sommarsverige var härlig och från Stockholm till utkanten av Falun tog det lite mindre än tre timmar.
Hemtrevligheten i egen hög person – matsalen är i djärva kulörkombinationer: Panelen i grönt och möbel i ljust orangerött och egenhändigt målat porslin. Taklamporna är inspirerade av Arts and Crafts-rörelsen i England.
På trädgårdsmässan visade Carl Larssongården hur man återskapat trädgården, samtidigt med en presentation av en nyutgiven bok: C (hjärta) K. Lilla Hyttnäs – platsen där kärleken, skönheten och ogräset frodades av Ami Bergöö och projektledd av Helena Brunkman. (Bägge är släktingar och barnbarnsbarnbarn som tar hand om arvet efter Carl och Karin). Det är en lättbläddrad bok i magasinsform med artiklar, matnyttiga och inspirerande tips och recept från Carl Larssongården i Sundborn. Här finns också en rolig karta över Lilla Hyttnäs som med hjälp av en app i IOS och Android, blir tredimensionell.
Karin, som hade lagt sin konstnärskarriär på hyllan då hon gifte sig, fick utlopp för sin kreativitet och skapade många av möblerna och framför allt textilierna, som finns bevarade. Att brodera hade hon lärt sig från sin borgerliga uppväxt och att väva lärde hon sig av traktens duktiga dalkullor. Tillsammans med Carl, skapade hon ett annorlunda och excentriskt hem som var under ständig utveckling. Personligt och med olika stilar i varje rum. Dekorerat och avbildat av Carl som var en sann naturromantiker. Karin hade ett mer jordnära och modernistiskt uttryck, och trots alla åtta barn och många gäster, drevs hon inte av krav och måsten. För Karin och Carl hade moderna värderingar och anammade nya idéer om friare barnuppfostran. Familjen var speciellt viktig för Carl, då barnen blev ett botemedel mot hans depressiva tendenser. Barnen var parets stora gemensamma intresse och de åt tillsammans med föräldrarna, något som ibland störde deras gäster.
Möbler formgivna av Karin, långt ”före” sin tid i Carls stora ateljé. Till höger dörren till förmaket, dekorerad med ett av barnen.
Lena Rydin skriver i sin bok om Karin, Karin Larssons värld, ”hur kamratligt och kärleksfullt deras förhållande än var i verkligheten så var Carl Larssons hållning utåt att hemmet var hans verk. Hans attityd att inte vilja dela berömmelsen för hemmet med Karin är svårt att förstå – särskilt som Carl Larsson till sin natur var en utpräglat generös person.” Det stora erkännandet och genombrottet för Karin kom i samband med utställningen på Victoria & Albert Museum i London 1997, där följande text är hämtad från:
”Karin var Carl Larssons musa. Så tankfull och tyst, porträtterade han henne som sin idol, för alltid ung. Hon var de facto hårt arbetande, orubblig och mycket kreativ. Carl litade på henne som kritiker av hans arbete (…) I Sundborn utvecklade Larssons ett estetiskt kamratskap. Han var översvallande, täckte väggarna med blommor och blad. Hon arrangerade levande blommor, men var spartansk och ofta abstrakt i sina formgivningar. Färgerna i interiörerna tycks de valt tillsammans. Deras kombinerade ansträngningar skapade en perfekt helhet.”
Att komma till Carl Larssongården var en upplevelse och det går inte riktigt att föreställa sig atmosfären i förväg. Hemtrevligt och till synes enkelt inrett, men en komposition av färger och ljus, som är svår att kopiera, mer än i mindre delar. Rummen är små och är djärvt färgsatta och växlar mellan ljus och skugga. Man valde bort tapeter och hemmet beskrevs som högst excentriskt av en av dåtidens kända kulturskribenter.
Och vad är Carl Larssongården idag? Carl skrev i boken Åt Solsidan 1910, ”Om jag skulle dö, vilket eget nog kan hända – tänker jag mig att hemmet fortsätter, fast ej likadant.” De efterlevande släktingarna har ett svårt och kärt uppdrag att förvalta och driva hemmet vidare och använder själva gården för bröllop och släktfester. Barnen Suzanne, Pontus, Lisbeth, Brita och Kerstin bildade en släktförening, som har för avsikt att hålla gården öppen i föräldrarnas anda. Lilla Hyttnäs är rustad och i år är trädgården återskapad, efter hundratals timmar av research och arbete. Under sommaren är det guidade visningar varje timme. Årets utställning i Kvarnen heter Karin i blommornas tid. Den återskapade trädgården.
Lilla Hyttnäs är inte bara ”det svenska hemmet” framför andra. Det är en internationell sevärdhet, betygsatt av Guide Michelin – värd en resa i sig. Den är inspiration och vårt kulturarv – högst levande och älskvärt!
AV: CAMILLA JULNER
FOTO: CARL LARSSONGÅRDEN
